HAR KENZA GLÖMT SIN DEO?
HILF MIR FLIEGEN @ TOKIO HOTEL
Svar: Jag gillar ju fortfarande deras gamla låtar men jag fattar inte vad som har hänt med dem? Vart tog de vägen? Känns som att de gör allt för att hålla kvar vid fansen (läs: pengarna) genom att typ släppa töntiga appar där småtjejerna ska betala för att få se ett opersonligt meddelande. Drygt!
Men förr, ja då älskade ju hon de. I det här inlägget från början av 2008 skriver hon om att hon är ledsen över att hon aldrig kommer prata med de igen, utan att veta att bara några månader och år senare skulle få intervjua de m.m.
Tankarna flyger genom mitt huvud. Jag har en sån där kväll där allt bara känns hopplöst & jag orkar inte ens somna för det känns inte som att det finns något att vakna upp till. Känslor som bara kan komma sådär helt plöstligt. Jag lyssnar på en av Tokio Hotels vackraste låtar, Hilf mir fliegen. Jag lyssnar på en vacker låt och jag tänker. Vet ni? Tokio Hotel är bland det bästa jag vet. Allt för dom. Allt. Kalla mig patetisk, det är jag nog. För min kärlek till deras musik är nog den starkaste kärlek jag känner. Deras musik sviker mig inte, deras musik sårar mig inte, deras musik lämnar mig inte, deras musik gör mig inte besviken & deras musik gör mig inte arg. Deras musik finns alltid där för mig. Fast det gör så satans ont för jag vet att jag aldrig kommer få prata med dom igen. Äh, vad jag gaggar på. Det här är sånt som bara riktiga fans förstår… Hur det är att vara förälskad i ett band.
Är det några fler som undrar vad som hänt med Tokio Hotel, vart de glada fina killarna försvann?
HALLON RÖDA CONVERSE
Städade lite i en av mina garderober och hittade mina hallonröda Converse som jag inte hunnit använda än. De blir så jäkla fräscha i sommar till bara ben!
Converse är som ni vet mina absoluta favoritskor. Ända sedan jag var 12 år gammal har jag ägt Converse i olika färger. Mina favoriter när jag var 13 var mina oxblodsröda. Finns sånna fortfarande? Vill ha!! Diggade också mina svarta som jag satte några nitar på och trädde i ett knallrosa skosnöre på ena skon och ett neongrönt skosnöre på den andra. Slet dem med hälsan och jag grät den dagen mamma tvingade mig att kasta dem.
/Ett av Kenzas gamla inlägg... Vem älskar inte Converse? :D
GAMMALT INLÄGG
"Åh, jag blir galen!! Jag förstår inte hur saker bara kan försvinna!! Just nu vänder jag upp och ner på hela min lägenhet och min källare, letar efter min lilla bruna axelremsväska som är perfekt att ha utomlands. Men nix, den verkar vara spårlöst försvunnen. Jag har till och med ring mami och bett henne leta hemma hos henne men där är den inte heller. Jag blir så irriterad när saker och ting bara försvinner!"
Ett gammalt inlägg från Kenzas blogg - December 2009
TAGGTRÅD
Gammalt inlägg/2007-10-11 @ 06:55:08
Någon som känner igen sig i det Kenza skrev ovanför i ett gammalt inlägg?
Läsare
Minns ni?
"
Här har vi den! Fjortisbrallan! Nästan 5 år gamla. Förmodligen det äldsta plagget i min garderob.
Låt mig få berätta historien om fjortisbrallan. Efter lite tjat från mina föräldrar fick jag äntligen gå och köpa de coolaste mjukisbyxorna i stan. Jag var 14 år gammal och ville vara lika cool som alla andra som gick runt med KSSS-byxor. Hälften av alla som hade sånna, inklusive jag själv, hade väl aldrig ens satt foten på en segelbåt (det är ett märke som står för Kungliga svenska segelsällskapet typ) men det spelar ingen roll för det var it-brallan.
Nu råkar det vara världens skönaste mjukisbyxor som det finns en miljon minnen kring så jag kommer inte göra mig av med dem. Och skämtet där man drar upp dem under tuttarna så att man får en röv som är 2 meter lång och en härlig cameltoe där fram och lägger på en riktigt grotesk min till det dör ju aldrig.
Går dagens 14-åringar runt med dessa brallor mån tro?"
Någon av er som fortfarande har ett plagg ni inte kan släppa taget om?
Inlägg ur hennes blogg från 2010-04-07 @ 17:58:36
KÖRKORT
KONGAS
The Voice
KÄR
Du får inte träffa Tokio Hotel
KENZA ÄR VERKLIGEN SNYGG IBLAND...
KENZA I IDOL
Gammalt inlägg- Augusti 2009
Men som ni vet så har jag alltid kört mitt eget race och varit mig själv här i bloggen så jag orkar inte riktigt bry mig. Jag har ett liv utanför bloggen och är inte någon sån som skulle lägga energi på sånt tjaffs. Det de här tjejerna som provocerar i sina bloggar inte riktigt förstår är att de inte kommer komma långt på det. Visst, besökarantalet kanske höjs rejält, men sen då? Företag vill inte jobba med dem för att de är för oseriösa. Företag vill inte lägga annonser på deras bloggar för att de inte vill förknippas med innehållet där. Och nu snackar jag inte om småföretag som någon gratishemsida eller så, utan stora företag. Samma sak när det gäller andra jobb! Men värst av allt - de blir hatade av majoriteten av sina läsare. Vissa förlorar även sina vänner? Är det värt det?
Den största av dessa tjejer mailade annonsföretaget jag jobbar med (vilket är det största) och berättade lite om sig själv och sitt höga läsarantal och frågade om de ville börja sälja annonser på hennes blogg. Tror ni de sa ja? Självklart inte! Det finns ingen chans att våra kunder vill synas på hennes blogg, aldrig i livet – sa de till mig.
Ni som vill att era bloggar ska bli stora och framgångsrika – jag har ett par råd till er. Var er själva, var ödmjuka, visa att ni är seriösa och kör ert eget race. Och blogga för att ni tycker att det är kul! Bara DÅ kan man lyckas, tjäna stora summor pengar och kanske även få en bra karriär på köpet som jag."
TOKIO HOTEL
Bambi på hal is
Gammalt inlägg från November 2007
"Igår var det läsarrekord (igen) här i bloggen. 10 000 unika besökare var det, kul! Ni kanske tycker att det är jobbigt när jag tjatat om läsarrekord hit & dit, men jag tycker att det är himla kul att se hur bloggen växer.. Jag minns när jag började blogga (i december förra året) och hade 20 läsare de första dagarna. Bloggen har utvecklats väldigt mycket."
Ett gammalt inlägg från Kenzas blogg, november 2007
Töntig eller söt?
Fisk
Ett gammalt inlägg från September 2008
Jag har haft en väldigt tuff natt med polisbesök och jävelskap och skulle mer än gärna vilja sova några hundra timmar till. Jag har även världens skuldkänslor i mig men jag vet att det inte är mitt fel. Jag vet att det här var något som måste hända för att han ska bli frisk. Men fyfan vad det var svårt…. Hur det kommer bli nu har jag ingen aning. Allt jag vill är att vi alla ska kunna leva ett normalt liv. Och vi ska nu kämpa för det, som aldrig förr. För nu är det nog.
Angående skuldkänslor.. Jag vet att väldigt många barn i min situation inte vågar göra något för att de tycker synd om sin missbrukande/psykisk sjuka förälder samt skäms för denne. I Sverige lever ca 15% av eleverna som jag, och så fort jag har tagit mig ur denna svåra situation som jag och min familj har suttit i i flera år, så ska jag göra mitt allt för att hjälpa barn som har det som jag. Allt! Vi måste förstå att det inte är vårat fel! Det är den där jävla sjukdomen och vi måste försöka se framåt….hur svårt det än är.
Som ni kanske förstår så mår jag inte bra. Jag har inte mått bra sen jag var liten. Men jag har alltid kämpat och jag tänker inte låta det här sänka mig. Men ibland så kan det vara svårt att låtsas om som att allt är bra, och skriva på i bloggen om den där snygga väskan jag såg på stan eller vad jag gjort idag…..när det ibland bara handlar om att jag har legat hela dagen med mina våta kinder inborrade i Armanis päls.
Jag älskar min blogg och jag älskar er läsare, jag lovar att jag i framtiden ska försöka separera på det här och bloggen för jag vet hur mycket ni älskar mina updates om mode m.m. Och jag själv älskar att blogga! Jag behövde bara skriva av mig lite, få er att fatta läget. När jag mår skit, så handlar det inte om en bruten nagel och inte heller om kärleksproblem. Det handlar om min familj. Men som sagt, jag ska fortsätta vara stark och köra på som vanligt.
Nu ska jag äta frukost och klä på mig. Sedan bär det av till skolan där vi har skolfotografering. Och självklart så ska jag måla på det där leendet så ingen kan se hur trasig jag är på insidan idag. Ta hand om er och era vänner, kram ♥"
SUCCE
EMA
"Jag vet inte vad jag ska säga. Vilken otrolig upplevelse!! Det har varit mycket jobb men allt var så himla roligt. Röda mattan var bland det roligaste jag gjort och jag är så stolt över mig själv att jag lyckades vara avslappnad, skämta lite och sådär.. När röda mattan var över sa jag “neeej, jag vill göra det igen! NU!!” Helt sjukt… Jag som var så nervös innan!
Ser att några av er har skrivit efter att ha sett klippet att TH inte kände igen mig. Hmm.. Ni vet att de stod vid tv-kanalerna bredvid mig innan de kom till mig? Då fick jag ett par igenkännande blickar och leenden, men jag kan absolut ha fel!
Det var iallafall väldigt kul att få prata lite med alla stora artister och få se dem live. Lite tråkigt att Beyoncé och Jay-Z skippade röda mattan, hade gärna velat ha en bild med dem!
Vad tyckte ni om galan då? Jag tyckte att den var jättebra! Tokio Hotels framträdande med min favoritlåt från nya albumet var verkligen helt amazing. Så coolt med elden! Jag kollade på galan ensam för att de andra jobbade med att få upp klippen och så men det hindrade inte mig från att stå upp och sjunga med högt. Kämpade för att inte förstöra sminket med tårar…så himla fint det var!
Efter galan filmade vi lite och seda stack jag iväg till efterfesten där jag träffade på bland annat Foo Fighters. Jag hade två efterfester att välja bland (var på listan på båda) och trots att det var en rolig efterfest jag var på så valde jag fel. Tokio Hotel var på den andra. Det fanns inte så mycket att göra så jag festade i Vip-hörnan med norska Yoga Fire. Det var galet!"
(har tagit bort flera rader då det annars hade vart för långt och för mycket)
